Alla gillar konspirationer

DemonstrationJag tycker att det kan vara ganska spännande med konspirationsteorier. Har det egentligen varit några astronauter på månen? Vilka låg bakom mordet på John Kennedy? Var terroristattacken mot World Trade Centers tvillingtorn ett insiderjobb? Det sätter igång fantasin och det går att spekulera i det oändliga. En typisk aktivitet som våra hjärnor gillar att grotta ner sig i.

Först vill jag klargöra att jag egentligen inte vet vad som är sant i världen. Jag har inte varit direkt närvarande vid någon världshändelse och även om jag skulle ha varit det så visar forskning att vittnen sällan är pålitliga iakttagare av sanningen. Är det den officiella versionen eller en av de otaliga konspirationsteorierna av en händelse som representerar sanningen? Kanske finns det lite av sanningen i alla versioner? Och kanske ingen, vare sig den officiella/vedertagna versionen eller någon konspirationsteori, omfattar hela sanningen? Det finns ganska många exempel på när till exempel politiker inte berättar vad som verkligen har hänt, men där sanningen uppdagats vid senare tillfälle. Trots detta lutar jag mig ofta mot vad som verkar vara den mest sannolika förklaringen, och för det mesta är denna förklaring inte en så kallad konspirationsteori.

En annan sak är begreppet “konspirationsteori”. Begreppet kan användas för att undergräva någons trovärdighet. Vi kan också kalla någon för en “foliehatt” för att visa att vi inte behöver ta dennes uppfattning på allvar. Jag tror att alla människor vill bemötas med respekt och värdighet. Att avfärda någon som en foliehatt och hens övertygelser som konspirationsteorier är ett sätt att signalera till omvärlden att det här är någon du inte behöver ta på allvar. Någon vi kan skratta åt eller se ner på.

Samtidigt finns det så mycket information på internet att oavsett vilken uppfattning vi har, går det att hitta mängder av “bevis” och “källor” som stödjer vår syn. Om jag till exempel tror att klimatförändringen är en myt och att det egentligen handlar om en konspiration för att skapa en världsregering styrd av maktgalna människor, kommer jag att hitta information och länkar som stödjer denna tro. När mängder av hemsidor länkar till varandra ser det ut som att det finns ett massivt stöd för den ena eller andra sidan och det är lätt att hamna i en filterbubbla, oavsett vad vi tror på.

Vi lever i en allt mer komplex värld. Om jag levde som en torpare i 1600-talets Sverige såg jag att mitt överskott gick till den lokala godsherren och hans lyxliv. Kanske orättvist, men ganska enkelt att förstå. Jag hade antagligen inte kontakt med så många människor och var hänvisad till de få personer jag hade fysisk kontakt med. I dagens komplexa värld ser jag inte var mina skattepengar tar vägen, men jag kan ta del av mängder av information om företagare och politiker som både smiter undan skatt och förskingrar gemensamma tillgångar. Dessutom står hela världens samlade tankar om konspirationsteorier till mitt förfogande ett musklick bort och jag kan knyta kontakter med likasinnade och få ständig bekräftelse på att mina tankar är sanna.

Och vad gör det nu om människor tror på saker som jag inte tror på? Jag tror inte på magiskt tänkande, men jag tror att våra tankar bidrar till att skapa vår uppfattning av världen. Och jag tror på att min uppfattning av världen influerar vad jag säger och mina handlingar i denna värld. Om jag delar världssyn med många andra och vi tillsammans agerar utifrån denna världssyn tror jag att det har en påverkan på vår omgivning. Jag vill inte vara naiv och godtrogen och säga att om vi bara älskar alla kommer vi få en fridfull värld. Däremot blir jag rädd för vad som kan hända om allt fler människor ägnar en stor del av sin tid åt att bekräfta sig själva och sin omgivning med att några få hemliga sällskap med makthungriga och giriga män försöker skaffa sig världsherravälde genom att förgifta oss, göra oss sterila eller vad det nu kan röra sig om. Jag tror att världen är både enklare och mer komplicerad än så. Enklare för att vi har ett ekonomiskt system som utan statligt eller mellanstatligt ingripande tenderar att koncentrera kapital till ett fåtal ägare (det behövs ingen konspiration för detta, det sker ändå utifrån spelets regler). Mer komplicerad för att vi har så många aktörer – både människor, lösa nätverk och organisationer – med så många kopplingar på så många nivåer att ingen människa kan hålla reda på allt (jag tror inte ens att en konspiratorisk superdator skulle kunna kontrollera allt detta).

Det här inlägget postades i Nonviolent Communication.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.