Introduktion till behov

Intro

Introduktion till behov Joachim Berggren KommunikationI det här blogginlägget kommer jag främst att reflektera över behov utifrån människans perspektiv. Mina tankar om behov bygger på min förståelse av vad Marshall B. Rosenberg – grundaren av Nonviolent Communication (NVC) – har skrivit om behov. Jag har också hämtat inspiration från andra NVC-källor, främst Friare Liv (Liv Larsson och Kay Rung) genom att läsa deras böcker och delta i deras ettårsprogram. Ytterligare inspirationskällor är olika populärvetenskapliga faktaböcker, bloggar och poddar, ofta kopplade till neurobiologi och psykologi. Under förberedelserna av detta blogginlägg har jag också gjort efterforskningar och samlat information och inspiration från internet. Följande text är resultatet.

Behov i Nonviolent Communication

Grundläggande antaganden

Ett av de grundläggande antagandena om behov inom NVC är att alla människor delar samma behov.

Behov är universella, oavsett vår bakgrund, ålder, kön etc. Skillnaden mellan oss är hur vi försöker tillgodose våra behov. För att tillgodose våra behov agerar vi på vitt skilda sätt – vi använder oss av olika strategier.

Ett annat antagande är att alla våra handlingar – strategier – är försök att tillgodose behov. Oavsett vad människor gör är det försök att möta behov. Även om dessa handlingar inte är i linje med våra egna värderingar och även om handlingar inte möter andra människors behov.

Ytterligare ett antagande är att känslor visar om behoven är tillgodosedda eller inte. Vad vi känner beror på om våra behov i stunden är tillgodosedda eller inte. Dessa känslor är baserade på hur vi väljer att tolka den informationen som hela tiden strömmar in i oss genom våra sinnen. Vad andra människor säger eller gör kan vara ett stimuli för vad vi känner, men inte orsaken. Orsaken till våra känslor är våra behov och vi tar ansvar för våra känslor genom att koppla dem till våra behov. Det låter enkelt i teorin, men är ofta något som kräver träning för att fungera i praktiken.

Identifiera och uttrycka behov

Att få kontakt med våra behov kan vara utmanande, eftersom de flesta av oss aldrig har lärt oss att identifiera och/eller uttrycka dem. Att utöka vårt ordförråd av känslor kan stödja oss i detta – tack vare det kan vi lättare koppla våra känslor till våra behov.

Varför ska vi ägna tid åt detta? Vårt vanliga sätt att kommunicera gör det ofta svårt att tillgodose våra behov. Många gånger uttrycker vi våra behov genom att hota och straffa, fördöma och skuldbelägga, använda etiketter, kritik och/eller moraliska bedömningar. Vi går till attack eller motattack, vi försvarar oss eller drar oss undan. Det gör det svårt för andra att möta oss med medkänsla. Vad kan vi göra istället för att underlätta vår kommunikation? Att ta ansvar för våra behov och uttrycka dem ärligt.

Att värdesätta behov

Många av oss har inte lärt oss att värdesätta våra behov. Kvinnor har traditionellt fått lära sig att ignorera sina egna behov och istället serva andra. Män har traditionellt offrat sina liv och hälsa som soldater och genom hårt arbete. När vi inte tar hand om våra behov under en längre tid kan det gå ut över de människor i vår närhet. Vi blir lätt irriterade, arga, bittra eller kritiska.

Behov kontra strategier

Behov är generella och inte kopplade till specifika:

  • personer
  • handlingar
  • platser
  • tidpunkter

När vi försöker möta våra egna och andras behov behöver vi använda strategier. Strategier är våra individuella sätt att möta behov. Strategier är konkreta och specifika och inkluderar människor, handlingar, platser och tidpunkter.

Tre kanaler för att tillgodose behov

I Ett Språk För Livet skriver Marshall Rosenberg om tre stadier till känslomässig frihet (Ett Språk För Livet, kapitel 5):

  • Första stadiet – Känslomässigt slaveri
  • Andra stadiet – Obstinata stadiet
  • Tredje stadiet – Känslomässig frihet

Utifrån dessa stadier kan vi beskriva tre grundläggande sätt att tillgodose våra behov. 

  • Första stadiet – Beroende: I detta stadie är du beroende av andra för att dina behov ska bli tillgodosedda.
  • Andra stadiet – Oberoende: De flesta av oss tröttnar så småningom på att vara beroende av andra. Du ser till att tillgodose dina egna behov, ofta utan hänsyn till och ibland på bekostnad av vad andra behöver.
  • Tredje stadiet – Ömsesidigt beroende: Det andra stadiet kan vara lite ensamt och du kan bli medvetna om att du i grunden inte kan tillgodose dina egna behov utan att ta in vad andra behöver. I detta stadie upptäcker du att du kan tillgodose dina behov genom att bidra till andra.

Vi kan se på dessa stadier som olika TV-kanaler. Varje kanal har en mängd olika program, olika strategier, som kan tillgodose våra behov. Om du har nått stadie 3 kan du få dina behov tillgodosedda genom att få från andra, ge till dig själv och att bidra till andra. Dina möjligheter och dina strategier för att tillgodose behov är så gott som oändliga.

Några reflektioner kring behov

Alla levande varelser – alla organismer – har behov. Behoven är drivkraften för att säkerställa organismens fortsatta existens och ser till att de grundläggande levnadsvillkoren blir tillgodosedda. Växter och djur behöver värme, vatten och näring för att överleva. Vi människor behöver också möta dessa grundläggande överlevnadsbehov.

Dessa behov är ganska lätta att observera och mäta. Om vi ​​tar bort de fysiska förutsättningarna för att dessa behov ska uppfyllas kommer vi att dö inom en snar framtid. Utan värme (under -60ºC) fryser cellerna och vi dör omedelbart. Utan vatten eller annan vätska dör vi efter några dagar och utan näring dör vi efter några veckor, kanske några månader, beroende på hur mycket fett vi har lagrat i kroppen.

Inte bara grundläggande överlevnadsbehov

Vi har inte bara rena fysiska överlevnadsbehov. Vi har också behov kopplade till exempelvis autonomi, mening och kontakt. Även om brist på dessa behov inte leder till död och dålig hälsa lika snabbt som de fysiska behoven, finns det många exempel på vad som händer med människor som inte får sina behov tillgodosedda. Att leva med ouppfyllda behov leder i många fall till för tidig död och även om brist på vissa behov inte leder till ett kortare liv kommer livskvaliteten att sjunka avsevärt. Några kända och vanliga exempel är de föräldralösa barnen i Rumänien, fångar satta i isolering och hemlösa uteliggare.

När det kommer till de grundläggande fysiska överlevnadsbehoven är det lätt att se hur livet har ordnat för att vi ska få dessa behov tillgodosedda. Kroppen signalerar på olika sätt vad den behöver. Vi fryser när vi blir för kalla. Vi känner oss törstiga när vi behöver vatten och hungriga när vi behöver näring.

Kroppen reagerar och skickar ständigt fysiska signaler när vi behöver något. På samma sätt sänder kroppen ut signaler när vi är nöjda och har fått nog (och mer än nog) av det vi behöver. Vi kan lära oss att tolka dessa kroppssignaler. Istället för att bara känna ett allmänt obehag eller förnöjsamhet när kroppen signalerar kan vi tolka signalerna, vidta åtgärder och använda olika strategier för att ge kroppen vad den behöver och på så sätt möta våra behov.

Språket som ett användbart verktyg

Genom språket har vi fått ett verktyg för att kunna klassificera och benämna dessa kroppssignaler. När tillräckligt många signaler i kroppen samverkar och vi genom vårt minne känner igen ett liknande tillstånd som inträffat tidigare i våra liv, använder vi olika termer för att namnge olika känslotillstånd. Vi kallar dessa ord känslor. I olika kulturer runt om i världen har vi överenskommelser om vilka ord för känslor vi använder. Detta underlättar kommunikationen. Vi kan säga att vi tolkar de signaler som vår kropp sänder och när tillräckligt många instämmer i tidigare erfarenheter använder vi en term som de flesta i vår omgivning känner igen, till exempel ”glad” eller ”ledsen”.

Liknande kroppssignaler kan peka på olika känslor. Snabba hjärtslag kan till exempel signalera rädsla, spänning, ångest, stress, ilska, upphetsning, glädje eller att du har fått i dig ett ämne som påverkar hjärtat utan att du känner någon av dessa känslor.

En och samma känslomässiga upplevelse kan också ha sitt ursprung eller resultera i helt skilda kroppsförnimmelser. Rädsla kan till exempel signaleras med snabb andning och hårda hjärtslag, lugn andning och långsamma hjärtslag, varm- eller kallsvettning, ökad eller minskad fysisk aktivitet med mera.

Är känslor universella?

Lisa Feldman Barett beskriver i sin bok ”How Emotions are Made” hur olika kulturer använder olika ord för att beskriva känslor. Vissa kulturer saknar ord för känslor som finns i till exempel engelsktalande länder, och det engelska språket saknar uttryck för känslor som förekommer i andra kulturer.

Yet, scientists have documented numerous emotion concepts around the world that don’t exist in English. Norwegians have a concept for an intense joy of falling in love, calling it “Forelsket.” The Danes have the concept “Hygge” for a certain feeling of close friendship. The Russian “Tocka” is a spiritual anguish, and the Portuguese “Saudade” is a strong, spiritual longing.
(How Emotions are Made, s. 168)

Känslor kan sägas vara sociala konstruktioner, överenskommelser som gör det lättare för oss att kommunicera. Kroppsförnimmelserna existerar i en objektiv värld medan de känslor vi använder som beskrivning är mänskligt skapade. Vi kan mäta hjärtslag, stigande kortisolnivåer och minskad aktivitet i frontala cortex. Dessa kroppsförnimmelser skulle existera oavsett om vi är medvetna om dem eller inte. Men det känsloord vi använder för att beteckna dessa förnimmelser (i det här fallet rädsla) är inte en del av den objektiva världen (till exempel saknar !Kung-folket i Kalahariöknen ordet och begreppet ”rädsla”).

Skillnaden mellan livskraften och behoven

På samma sätt skulle ord som beskriver behov kunna ses som sociala konstruktioner. Utan att ha undersökt saken närmare är jag övertygad om att det i olika kulturer finns ord för behov som inte förekommer i andra kulturer och vice versa. Även ordet behov i sig är en social konstruktion. Orden, etiketterna, som vi sätter på olika behovstillstånd fungerar som skyltar eller vägvisare och pekar mot olika aspekter av vår kroppsupplevelse. Orden vi använder för behov är som en karta. Lika lite som vi vill blanda inte ihop kartan och terrängen, vill vi förväxla de ord vi använder för behov med vår kroppsupplevelse.

En definition av behov skulle kunna uttryckas som livets sätt att upprätthålla och reproducera sig själv. Det grundläggande behovet, alla behovs moder, kan beskrivas som att bidra till livet. Med detta tillvägagångssätt skulle behov kunna definieras som en livsprocess, en drivkraft, ett energiflöde inom och mellan oss. Denna livskraft existerar oavsett om vi är medvetna om den eller inte. Organismen försöker tillfredsställa denna livskraft oavsett om vi kategoriserar behoven eller inte. Det kanske bara är vi människor som har förmågan att kategorisera och namnge behov, men alla organismer har denna drivkraft och förmåga att tillgodose behov oavsett om de är medvetna om dem eller inte.

Oavsett om vi är överens om att vissa ord pekar på specifika behov eller inte, tror jag slutsatsen är att vi kan enas om att människor behöver vissa förutsättningar för att leva och blomstra. När vi är överens om hur dessa villkor ska beskrivas underlättar det förståelse och kommunikation och i slutändan kontakten mellan oss.


Detta blogginlägg publicerades ursprungligen på Empathic Way Europe’s hemsida med rubriken Introduction to needs.

Gå med i the Needs’ Year!

 Jag är glad och exalterad över att du har hittat hit! Om du är intresserad av ämnet behov, gå med i the Needs’ Year!

Under the Needs’ Year kommer du att ha möjlighet att djupdyka i ett specifikt behov varje vecka. Vi kommer att vrida och vända på behovet och titta på det från olika vinklar ända in i kaklet.

Varje vecka har du möjlighet att få tillgång till:

  • ett blogginlägg
  • ett nyhetsbrev
  • ett samtal mellan mig och en NVC-tränare
  • en PDF med övningar och plats för egna reflektioner.

Om du vill delta i Zoom Talks med olika NVC-utbildare, prenumerera på detta projekt gratis.

Om du vill ha ytterligare tillgång till allt material och inspelningarna, bli premiummedlem.

Självklart går det bra att bara följa bloggen också. Läs mer om de olika alternativen och registrera dig här: https://www.empathiceurope.com/the-needs-year/

Allt material (utöver de översatta blogginläggen på denna sida) är på engelska.

Om du har några tips på NVC-tränare som är specialiserade på ett särskilt behov eller har andra idéer får du gärna kontakta mig: joachim@jberggren.se

Hoppas vi ses!

Det här inlägget postades i Nonviolent Communication.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *